Flygets beredskap – krävs mer än pengar för att återta förmåga

På den tiden då vi hade ett civilt försvar planerade dåvarande Luftfartsverket (LFV) för att det svenska flygtransportsystemet skulle fungera vid höjd beredskap. En av LFV’s huvuduppgifter var att “ombesörja beredskapsplanering för civila flygtransporter”. Vidare hade LFV ett sektoransvar, dvs. en myndighetsutövande och trafikpolitisk roll för luftfartssektorn i dess helhet. I sektorrollen ingick beredskapsplanering.

LFV’s ansvar för beredskapsplanering för civila flygtransporter var inte begränsat till den egna verksamheten utan i sin sektorroll hade man ett ansvar för beredskapsplanering av det svenska flygtransportsystemet i sin helhet. Målen var:

• Flygtransportsystemet har en sådan robusthet och flexibilitet och är så utformat att riskerna för och konsekvenserna av störningar i systemet är begränsade
• Samhällsviktiga transporter kan genomföras så att samhällets grundläggande behov tillgodoses vid fredstida störningar, svåra påfrestningar på samhället i fred, eller vid höjd beredskap
• En väl utvecklad samverkan och analysverksamhet för att identifiera ömsesidiga beroenden, gränssättande faktorer, risker och sårbarheter etc., som stärker flygtransportsystemets förmåga att hantera fredstida störningar, svåra påfrestningar på samhället i fred och höjd beredskap
• Inom flygtransportsystemet förberedelser vidtages för att vid behov, bidra med resurser till internationella insatser för att bidra till fred och säkerhet i omvärlden, samt kan minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder
• Vid behov vara förberedda för att ta emot stöd från Försvarsmakten, samt även bidra till Försvarsmaktens förmåga vid höjd beredskap
• Flygtransportsystemet har en förmåga till anpassning till ett förändrat säkerhetspolitiskt läge

Var och en inser att detta kostade en hel del pengar och i början på 2000-talet investerades ca 25-30 miljoner årligen. Det enda konkreta som fortfarande är kvar är det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) som nu sorterar under MSB. All annan förmåga har avvecklats.

Övning med driftvärnet på Arlanda flygplats

Nu när det börjar debatteras om höjda försvarsanslag så kan man ha en förhoppning att även det civila försvaret för en extra slev ur grytan. För att återta förmågan inom flygtransportsystemet räcker det dock inte med pengar.

Inom luftfarten finns det idag inget verk eller myndighet som har ett sektoransvar som även innefattar beredskapsplanering.

Förvisso anger Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap att de tre myndigheter som blev resultatet av dåvarande LFV’s uppdelning, Luftfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen, har ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap. Myndigheterna har ett ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive ansvarsområde vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter). Härvid skall de särskilt

1. planera för att kunna anpassa verksamheten inför en förändrad säkerhetspolitisk situation,
2. genomföra den omvärldsbevakning och de risk och sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för att myndigheten skall klara sina uppgifter vid höjd beredskap,
3. ta ut, utbilda och öva berörd personal för myndighetens verksamhet vid höjd beredskap om dessa aktiviteter inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk situation, och
4. av medel anvisade för höjd beredskap anskaffa de förnödenheter och den utrustning som myndigheten behöver för att klara sina uppgifter vid höjd beredskap om denna anskaffning inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk situation.

Nåväl, detta är väl förvisso bra. Dagens LFV har en planering, i samråd med FM att flygtrafikledningen skall fungera i skarpt läge. Trafikverket och Transportstyrelsen har ett bevakningsansvar som skall mynna ut i att myndigheternas egen verksamhet fungerar vid höjd beredskap.

Men, vart tog Swedavia och de kommunala flygplatserna vägen? Vem har ansvar för att de svenska flygplatserna kan ta emot flyg vid höjd beredskap? Vem säkerställer tillgång till flygfotogen? Vem planerar för att Jönköpings flygplats fortsatt fungerar så att den kan användas för att basera spetsigt flyg på? Vem har ansvar för koordinering med civila flygbolag? Listan med frågor kan göras lång men oavsett längden är svaret detsamma.

No body!

Ett återtagande måste börja med att ge en av flygtransportmyndigheterna ett sektoransvar som också inbegriper beredskapsplanering för hela flygtransportsystemet.